Etiketter
Jag träffade Husse för ungefär 17 månader sen och jag flyttade in hos honom för ungefär sex månader sen. Vår D/s-dynamik har varit mer eller mindre 24/7 från början eftersom det är den typ av relationsform som passar oss båda.
Vad jag finner spännande är hur jag upplever sub space och hur den upplevelsen har förändrats över tid. I början upplevde jag sub space korta stunder, det började med att jag kände mig yr och efter en stund flög jag iväg men ganska snart var jag tillbaka.
Några månader senare upplevde jag fortfarande den där flygande känslan men efter en stund kände jag mig väldigt medveten, en annan sorts medvetande.
Efter ungefär ett år kände jag mig oövervinnlig och som jag var i sub space hela tiden. Vårt mentala band var mycket starkt och jag kände mig oövervinnerlig. Ingenting kunde rubba mig. Under en session flög jag lätt iväg och ibland kunde jag varken tala eller höra. Men ändå lydde jag order och var helt och fullt närvarande. Jag kände mig nästan drogad.
Idag upplever jag sub space väldigt annorlunda, jag känner mig som vanligt. Den där flygandekänslan infinner sig fortfarande, det är fortfarande svårt att prata eller höra. Men allt som oftast känner jag mig som vanligt, som om jag är helt och fullt med. Men efteråt märker jag att jag har varit i sub space, att mitt andra medvetande var helt och fullt med men inte mitt vardagsjag. Ibland tänker jag till och med att vår relation egentligen är ganska vanlig, ganska vanilj. Men vi har fortfarande samma D/s-dynamisk, vi lever fortfarande 24/7 och Husse kan fortfarande påverka mig på samma sätt som alltid.
Jag frågar mig då om jag är så van vid sub space att det har blivit mitt normala sinnestillstånd? Kan en persons sinnestillstånd eller medvetande förändras så pass att sub space känns som vanligt, att graden av D/s har påverkat mig så mycket att jag inte ens reflekterar över det längre?